Pontus favorithamnar

När man seglar blir det ju faktiskt så att man tillbringar mycket av sin tid i hamn. Därför är ju platsen där man lägger till nästan viktigare än själva segelturen. Mina hemmavatten är Höga kusten där jag seglat farm och tillbaka många gånger. Favorithamnar längs den sträckan är: Rödharen(Ulvöhamn), Baggviken, Hummelviken, och Lustholmen. Men den hamn jag tänkte lyfta fram denna gång är en som inte många Härnösandsseglare besökt, nämligen:

Eggegrund

Eggegrund är ett välkänt namn från sjörapportens vindobservationer. Den lilla ön ligger i stort sett mitt i Gävlebukten och har passerats av många på väg till Stockholms skärgård. På avstånd ser eggegrund ut som en låg karg grushög med en fyr och lite skog. Det är i och för sig inte långt ifrån sanningen men att man kan lägga till vid ön är kanske inte så välkänt.

Inseglingen sker från NO och är ganska okomplicerad. Man följer en enslinje som består av två vägskyltar. Inloppet och hamnbasängen är inte jättedjupa men dryga två meter borde inte ha några problem. Förtöjning kan ske vid fyrplatsens betongkaj, i alla fall under lågsäsong. Jag skulle tro att man kan ankra in mot stranden också eftersom det är ganska djupt nära den södra kanten av viken.

På ön finns inga faciliteter vad vi kunde se. Stora delar av ön är ett kargt månlandskap av sten. Mitt på ön växer en liten skog. Den bebyggelse som finns är koncentrerad kring hamnbassängen och består av ett fiskeläge med pyttesmå stugor kring bassängens västra del. Öns östra udde domineras av fyrplatsen med tillhörande bebyggelse. Det verkar som det är eller har varit någon form av vandrarhem i ett av husen.

Hur man blir mottagen av öns sommarbefolkning vet jag inte eftersom vi var där i början av maj och då var hela ön tom sånär som på några hundra måsar.

Sammanfattningsvis är Eggegrund en karg och annorlunda plats som definitivt är värd ett besök.